Blogg-relaterat
Teknikblog- Spelblogg
Tag Archives: Bil
Festa till det med Bob Dylan
Sedan jag och Réka blev husägare och småbarnsföräldrar vet vi precis hur vi ska festa till en kväll. Vi hade biljetter till Bob Dylan och Mark Knopfler på Malmö Arena igår. Min mamma skulle vara barnvakt åt Mira så att jag och Réka skulle ta kvällen tillsammans själva.
Först hämtade Réka mig på jobbet med bilen. Därefter bar det iväg mot förfesten… på Hornbach. Vi behövde köpa mer klinkers till trappan som just nu håller på att renoveras och muraren behövde denna imorgon. Finklädda gick vi in på byggvaruhuset och köpte två tunga paket klinkers och bar ut i bilen.
Därefter bar det iväg till den stora fina middagen innan kocerten… på IKEA. Wallenbergare med potatismos och ärtor. Vi festade till det lite extra med en cheesecake och en kanelbulle. Allt för att göra dagen lite extra speciell såklart.
Vi parkerade sedan vid stadion. Då vi redan saknade Mira jättemycket var vår första tanke att vi måste parkera så att vi snabbt kommer ut och hem till Mira. Vi ställde oss långt ifrån själva stadion, nära utfarten. Réka kom på att vi nog borde backa in på parkeringsplatsen så att bilen stod körklar framåt när vi kom tillbaka – fall i fall det var kö och man var tvungen att tränga sig ut till och med ur parkeringsplatsen.
Väl på arenan så började framträdandet mycket punktligt. Mark Knopfler spelade först och han var precis så bra med gitarren som man förväntar sig. Tyvärr var ljudet på sången ganska dåligt där vi satt, vi hörde bara sången otydligt och med för hög bas. "Brothers in Arms" var nog höjdpunkten på Knopflers framträdande tyckte jag och det måste vara sorligt för en så gammal rutinerad artist att det han gjorde för 20 år sedan är fortfarande det som tycks uppskattas mest.
När Bob Dylan kom ut var det stor spänning. Bandet började spela och allt var bra… tills Bob Dylan började "sjunga". Det tidigare upplevda dåliga ljudet från sången blev än sämre. Vi hörde nästan inte ett enda ord Bob Dylan sade/skrek ut. Hans röst var väldigt förstörd. "Han har nog influensan Rihanna inte hade" skojade jag. Réka kontrade med "Varje låt är bra tills Bob Dylan börjar sjunga". Under hela koncerten kunde vi se folk som gav upp och gick, antagligen av besvikelse. Recencenterna i dagens tidningar har i vissa fall hyllat framträdandet, för visst fanns där några danssteg och lite vilja hon Bob Dylan att spela – tyvärr saknades lite av förmågan.
Efter en nästan oigenkänlig sång vid "Blowing in the Wind" var koncerten över utan något extranummer. Vi skyndade oss ut och var bland de första som tog oss ut ur arenan (förutom alla som smitigt tidigt såklart). Vi gick i rask takt mot bilen och ringde hem för att höra att allt var bra med Mira. Under hela koncerten hade jag och Réka ofta tittat på varandra och längtande sagt Mira, nu var det dags att åka hem till henne!
Hemma i Malmö
Så var vi hemma “hemma”! Va skönt det var att se “Malmö” på en vägskyld cirka klockan 07:00 i morse! Vi körde ifrån Budapest klockan 08:30 igår morse. På denna resa har vi lärt oss en hel del som man inte bör göra. Resvägen var cirka 16 timmar enligt Google Maps. Vi lade till cirka 4 timmar för diverse stopp men “glömde” kompensera med cirka 3 timmar till för diverse oförutsedda vägarbete och ren och skär trötthet. Att köra 80 km / tim genom vägarbetszonerna (det var standardhastigheten i Tyskland) gav en tunga tillbakablickar till hur långsamt resan ner gick. Vi valde den “lilla omvägen” genom Tyskland istället för Tjeckien och Slovakien på grund av de otroligt dåliga vägarna mellan Brno och Prag. Varje gång vi körde igenom ett vägarbete och bilen skakade lite så turades vi om att skrockfullt säga “Feels like Brno!”.
Nu är vi hur som helst hemma efter att med ren viljekraft fått hem bilen till Sverige. På hemvägen blev det i alla fall inga missöden med bilen och den gick hur bra som helst hela vägen hem.
Denna helg ska vi inte göra någonting. Om jetlag är något man får när man reser för fort över tidzoner så har vi nog dess motsatts, “slowlag”? Vi körde så långsamt genom Europa att ett halvt dygn försvann.
Sista dagen i Budapest
Så var det strax dags för hemfärd, det är lite nervöst med tanke på hur resan hit gick. Vi håller just nu som bäst på med att packa alla de saker vi ska ha med oss hem. Anledningen till att vi körde bil ner från första början var nämligen att vi skulle frakta hem en massa saker ifrån Ungern. Det ska bli mindre kul med en beräknad resa om ca 20 timmar för att köra hem.
På nya hjul i Budapest
Snabbt var det fixat, nu har vi nya runda hjul på vår bil inför vår hemfärd! Vi har provkört dem genom att köra ut till en stormarknad strax utanför Budapest. Nu är bara frågan om vi ska våga oss på samma dåliga väg tillbaka eller om vi ska köra en liten omväg via Österrike och sedan upp genom Tyskland i hopp om att då få bättre vägar.
Från Berlin till Budapest
Resa: Berlin till Budapest
Färdmedel: Volvo V40
Beräknad tid enligt Google Maps: 8 timmar 19 minuter
Beräknad reslängd: 875 km
Efter alla våra äventyr i USA förra året lät denna resa kort och enkel. Det är bara att packa bilen full och köra, en dag bör räcka. Men… det blir många ”men”. Först senarelades avfärden från klockan 8 på morgonen till klockan 15 på eftermiddagen. ”Vi hade ju gott om tid” på oss och Rékas pappa ville gå på en marknad i Berlin innan vi åkte. Även om vi räknade med ett antal timmars stopp skulle vi vara framme tidig natt i Budapest. Själv var jag skeptisk men tyckte att vi ändå fick nästan en dag till på oss att gå runt i Berlin så det var ju bra.
När vi väl kom iväg, faktiskt väldigt nära utsatt tid om 15:00, så visade det sig att Berlinarna bestämt sig för att göra om en av gatorna vi tänkt åka på till någon form av festivalområde. Detta orsakade totalt trafikkaos i Berlin och den korta lilla startsträcka ut ur staden som var beräknad till ett par minuter blev istället ca en och en halv timme.
Väl ute ur Berlin var vi av kurs men hade ändå en enkel resväg att följa: Dresden, Prag, Brno, Bratislava och sist Budapest. I Tyskland kan man aldrig klaga på vägarna och även den första sträckan i Tjeckien var jättebra. När vi sedan passerat Prag blev vägarna dock distinkt sämre. Tänk er betongplattor som inte ligger helt jämt, även om det var asfalt som underlag så lät det som ett gammalt tåg som distinkt säger ”dunk-dunk” med regelbundna interval.
Mitt i mellan Prag och Brno så är det Rékas pappa som kör en sträcka, han tyckte nog jag och Réka varit lite mesiga i vår körstil och drog på lite snabbare. Tyvärr är det inte en så bra kombination att köra över 120 km / tim, ha en full-lastad bil med fyra vuxna och köra på vägar med gropar och konstanta småfel. Efter bara en halvtimme så märktes att något var fel med ett av hjulen och vi fick stanna.
Klockan är halv elva på kvällen, vi står på en mack cirka åtta mil ifrån Prag och elva mil ifrån Brno och vet inte om vi vågar fortsätta köra. Ett av däcken (vi vet inte med säkerhet vilket) gör att bilen vibrerar när man kör. Vi bestämmer oss till slut för att våga prova att köra lite längre, fast mycket långsammare, på hjulet. Efter många stopp, beslutsångest och långsam färd kommer vi fram till Brno i 80 km / tim.
I Brno får vi höra att där är en bilverkstad som har öppet dygnet runt, när vi ringer till firman svarar firman bestämt ”Im Morgen ab Acht Uhr!”. Jag tror de har missförstått vad service dygnet runt innebär. På bensinstationen där de rekommenderat bilverkstaden är de dock vänliga och fortsätter att försöka hjälpa oss. Till slut är där speciellt en av dem som är så vänlig att han hjälper oss ta reda på vad felet är. Ett av hjulen har fått en så pass hård smäll under färden att det blivit lätt deformerat och därmed får bilen att vibrera. Då vi inte har något annat däck så blir det reservdäcket som får sättas på.
Efter det bär det av mot Budapest, fortfarande i max 80 km / tim, hela vägen ifrån Brno. Från cirka klockan två på natten fram till klockan åtta på morgonen kör vi och kommer till slut fram! Nu gäller det bara att hitta nya däck innan vår planerade hemfärd på fredag!
En avstickare till Wien
En sak som är väldigt trevligt med Budapest är att när man har varit väldigt mycket i staden och vill hitta på något nytt så finns här massa andra saker att se även i omgivningen. Igår tog vi en heldagsutflykt till Wien som ligger ca 30 mil bort. Det gick lätt att köra på motorvägen dit och vi var där tidigt för att kunna gå på marknaden (givetvis!). Jag passade på att återbesöka Subotron vilka tyvärr hade stängt över helgen fram till den 6:e januari. Sån tur är så är den lilla affären / muséet helt inglasat så att man kan titta in men är på säkert avstånd för att köpa något!
Vi hade även tänkt återbesöka vårt sushi-ställe men tyvärr blev det inte riktigt tid till det under dagen, när kvällen närmade sig var vi på andra sidan stan och tittade på Stephanz-kyrkan. Därefter bar det iväg hemmåt till Budapest igen. Jag streck-körde nästan hela resan vilket gick mycket bra frånsett att vi de sista milen körde i väldigt tät dimma som saktade ner oss ordentligt. När vi äntligen var hemma så gick jag direkt upp och sov 9 timmar!
Varningstriangel, banan och Nintendo DS
Så var det dags för bilprovning. Bilen gick nästan igenom. Då är det bara att beställa tid för service.